Medverkan i TV4 Lördagsmorgon

Jag fick främst frågor om Erik Almqvist. 

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

En seger för traditionell journalistik

Det viktigaste med Expressens avslöjanden denna veckan är journalistikens återupprättade heder. Många har hävdat och hävdar fortfarande att SD behandlats annorlunda än andra partier. SD-sympatisörer brukar säga att SD granskas hårdare än andra. Men sanningen är att SD alltid behandlats med silkesvantar av nyhetsjournalisterna. Att många på debattplats tar avstånd från SD är en annan sak, på nyhetsplats har de flesta nyhetsjournalister låtit Sverigedemokrater komma undan med lögner som inget annat parti någonsin skulle komma undan. Bekräftelsen på detta är Richars Jomshofs uttalanden om att han aldrig tidigare varit med om något liknande och att han nu förstår hur Juholt hade det. SD har alltså för första gången fått uppleva press från medierna – och jämfört med vad Juholt fick utstå så har detta än så länge bara pågått i några dagar. Jämfört med Juholt så har de utsatta dessutom betett sig värre med alla mått man kan tänkas mäta.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vilka står på tur i riksdagen?

Sverigedemokraterna fick 20 mandat i riksdagsvalet 2010 då de gick fram med en rikslista. Efter två dödsfall – Sten Andersson och William Petzäll – har två nya kommit in.

21. Thoralf Alfsson, Kalmar

22. Stellan Bojerud, Sundbyberg

I nuläget har inte vare sig Kent Ekeroth eller Erik Almqvist avsagt sina platser. Men vad händer om de gör det? Vilka står på tur om de eller någon annan hoppar av riksdagsplatsen?

23. Markus Wiechel, Norrköping – kommunalpolitiker som bl a är dömd för förtal . Marcus Wiechel har också fått medieuppmärksamhet efter internt bråk där någon polisanmält honom för att ha använt SD-medel på ett felaktigt sätt. Han har själv bloggat om detta.

24. Anna Hagwall, Rättvik – SD:s förra kvinnoförbund som nuvarande kvinnoförbundets ledare Carina Herrstedt tyckte var onödigt. Hagwall kom till Sverige från Ungern som 19-åring, i sin personvalskampanj profilerade hon sig som ”skötsam invandrare”. Hon har suttit i partistyrelsen och var partiets andra vice ordförande.

25. Olle Larsson, Härjedalen – är avhoppad kommunpolitiker. Satt först som vilde men bildade sedan ”Härjedalspartiet”.

26. Adam Marttinen, Eskilstuna, kommun och landstingspolitiker. Har varit med om fylleskandal.

27. Mikael Eskilsson, Örkelljunga – ordförande SD Syd –

28. Pavel Gamov, Uppsala

29. Robert Stenqvist, Stockholm

30. Jana Kominkova-Lund, Kävlinge

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Erik Almqvist och Kent Ekeroth – två intervjuer i maj 2010 – kort tid innan bråket på Kungsgatan

Erik Almqvist är 27 år och håller många olika positioner inom Sverigedemokraterna. Förutom att han är ordförande för ungdomsförbundet är han också gruppledare i Lunds kommunfullmäktige, han sitter i partistyrelsen, är en av partiets pressekreterare, han är partiets talesman i arbetsmarknadsfrågor och ansvarig för sociala medier, och jo, han är också politisk sekreterare för Region Skåne. Där uppehåller han en tjänst på 60 procent. Han står på plats 11 på den enda riksdagslistan vilket innebär att om SD får minst 4 procent av rösterna i landet kommer han att ta plats i riksdagen i höst.

Det är en solig vårdag. Erik Almqvist har en röd V-ringad tröja med skjorta som sticker ut baktill, smala kakifärgade byxor och vita sneakers.  Huvudet är rakat, man kan se att hårfästet håller på att smyga sig bakåt.

Det ringer i hans telefon. Det är debattredaktör Bo G Andersson från Dagens Nyheter. Imorgon ska partiledaren Jimmie Åkesson för första gången skriva på DN Debatt. Han gör det tillsammans med SD:s Stockholmsordförande Linus Bylund. Artikeln är ett svar på Socialdemokraterna och Moderaternas utspel om samarbete i Stockholm efter valet om SD blir vågmästare.

Debattredaktören vill ändra en formulering. Erik Almqvist ringer några samtal för att få klartecken från undertecknarna om ändringen. Han säger att den innebär en mildring av en attack på Socialdemokraterna och han tycker det är bra. Han säger att Sverigedemokraterna inte kan använda samma retorik som andra eftersom de lätt blir missförstådda. Artikeln handlar om att det blir envälde i Sverige om sossar och moderater samarbetar och att det då bara finns en opposition: Sverigedemokraterna.

Pendeltåget tar oss till Södra station. Erik Almqvist berättar att han där, på perrongen, blev jagad av ett par knivbeväpnade killar för ett år sedan. Han kände igen killarna från organisationen Revolutionära socialister. Han sprang så fort han kunde upp från stationen och tog skydd på en toalett i en restaurang. Inifrån toaletten hörde han sina förföljare komma in i lokalen och fråga efter honom. Den gången var Erik rädd, men sin egen säkerhet är inget han funderar jättemycket på till vardags, även om han blivit hotad och slagen ett flertal gånger på grund av sin partitillhörighet.

Hans företrädare på posten som SDU-ordförande, Martin Kinnunen, slutade med politiken sedan han och hans flickvän blivit misshandlade på Gullmarsplan i Stockholm. De har nu flyttat från Sverige.

Vi går mot kontoret. Det ligger på Södermalm, en stadsdel som Erik Almqvist annars håller sig borta ifrån. Han skulle aldrig gå på någon nattklubb här eftersom han riskerar att bli igenkänd av folk som hyser allt annat än sympati för hans politiska åsikter. Festar gör han hellre i vad han kallar de norra delarna av innerstan.

Vi kommer till en del av Söder som saknar charm. Kontor, bostäder och enstaka affärer i 80-talshus. Erik Almqvist går med raska steg över gatan mot en dörr bredvid en garageport. Det finns ingen skylt, ingenting indikerar vart vi är på väg. Han ber något generat om ursäkt för att vi måste gå genom ett garage. Inne i garaget finns en dörr där Daniel Assai, en partiaktiv sverigedemokrat med rötter i Iran, står och röker. Erik Almqvist hälsar på honom och vi kliver in genom en anonym öppning i kansliet som är en ombyggd tvättstuga. ”Skogräns” står det på en skylt. Vi kliver över skor som ligger slängda framför en trappa som vi går nerför och vidare in i lokalen. Nu är vi inne i bunkern.

Erik Almqvist är uppväxt på gränsen mellan Östermalm och Vasastan i Stockholm. Ett gymnasieår studerade han i Bryssel. Han har mest bott hos sin mor som har sitt ursprung i norra Finland och Karelen. Hon har arbetat som revisor och sfi-lärare. Pappa är ”svensk så långt bak vi hittat”, jobbar som planarkitekt och har en bakgrund som aktiv i vänstern, till vänster om Vänsterpartiet. Numera är han en mer pragmatisk vänstersympatisör.

Erik Almqvist blev tidigt politiskt intresserad. På mellanstadiet lyckades han övertala sina klasskamrater att rösta på Vänsterpartiet i skolvalet.

Några år senare ville Erik Almqvist utforska en ideologi som tog sin utgångspunkt i individen och inte i kollektivet. Därför gick han med i Liberala Ungdomsförbundet, LUF. Efter året i Bryssel valde han dock att överge LUF. Han tyckte att liberalerna saknade en samhällsbärande politik.

– De missar att det är välfärdsstaten som skapar de bästa förutsättningarna för att människor ska må bra. Även om vi är individer så kan vi uppnå större saker i kollektivet. Det missar Folkpartiet och då jag insåg det stod jag utan parti. Alla de etablerade partierna hade dessutom en syn på invandring som inte fungerar.

Han säger att han alltid haft många invandrarvänner, framför allt diplomatbarn i skolan. Men när han växte upp träffade han på invandrargäng som stal mobiltelefoner och liknande. Han insåg att integrationspolitiken inte löser några problem. Ingenting blir bättre, trots att Sverige satsar mest i hela världen, säger han. Han var politiskt desillusionerad i ett par år men 2003 kom han in på Sverigedemokraternas hemsida och såg att politiken passade honom.

Han blev medlem. Men det tog ett tag innan han engagerade sig. Hans första kontakter gjorde honom besviken. ”Paketeringen” höll inte. De medlemmar han träffade i Stockholm hade inte förmågan att bygga en framgångsrik rörelse. Ett år senare tog Jimmie Åkesson över som partiledare. Då bestämde sig Erik Almqvist på att satsa fullt ut på politiken.

Han har höga tankar om Jimmie Åkesson. Och den ordförande för Stockholmsföreningen som gjorde Erik Almqvist besviken i början blev senare utkastad ut partiet.

– Jimmie Åkesson är mångfacetterad och kompetent. Han har slitit med partiet, han löser uppgiften, vad det än handlar om. Nu börjar slitet ge lite utdelning.

Vi sitter i köket i högkvarteret. Längs väggen finns ett Ikeakök installerat, en kökslåda är trasig, köksbänken är ren och tom. Vi frågar efter kaffe. Kontorets kanslist Louise Erixon går för att köpa ett paket kaffe och när hon kommer tillbaka har hon även med sig en vetelängd. Det är kalt i lokalerna. En liten svensk flagga står ensam på det stora köksbordet där det också ligger en pocketbok: I väntan på Mona Sahlin. På ena väggen finns några fotografier av blåsippor som också är Sverigedemokraternas partiblomma. På den andra hänger ett tidningsställ med de fem senaste numren av tidskriften Fokus.

Det här är partiets huvudkontor, men kontoret i Helsingborg är större. Det finns även partilokaler i bland annat Malmö, Trelleborg, Gävle, Sundsvall, Göteborg, Landskrona och Karlskrona.

Erik Almqvist pratar fort och mycket. Det handlar om ideologi. Han talar om kollektiv och individer och om hur han fann att det måste finnas en annan gemenskap, han tror inte på klassgemenskap. Istället är han säker på att den viktigaste gemenskapen är den som bygger på nationalstaten. Han kallar sig socialkonservativ och nationalist men ibland använder han även begreppet värdekonservativ. Flera gånger upprepar han att han tror på välfärdsstaten. Liberalism gillar han inte, han tror inte att saker och ting löser sig av sig självt genom marknaden. Men han ogillar alltför stora politiska ingrepp.

Han säger att Sverigedemokraternas praktiska politik för det mesta sammanfaller med borgerlig politik, men att man ideologiskt har mer gemensamt med vänstern, eftersom man tror på gemenskap och solidaritet, på kollektivet framför individen. Skillnaden är förstås vilket kollektiv man tänker på. Erik Almqvist säger att medlemmarna i SD lägger ifrån sig sin sociala och ekonomiska bakgrund när de träffas i partiet.

– Det spelar ingen roll om du kommer från Botkyrka eller Danderyd. Vi har vår nationalitet gemensam och svenskheten att bygga på.

Vi börjar så smått förstå var han hör hemma. Han beskriver en ideologi som ingen av riksdagspartierna bekänner sig till. En ideologi som vi sällan hört om i svensk politik men som vi vet finns representerad i flera europeiska länder. Vi undrar om han kan placera sig ideologiskt i förhållande till andra länders etablerade nationalistiska partier.

Det visar sig att han har varierande uppfattning om partierna, eftersom han själv inte är liberal uppskattar han inte de nationalistiska partier som samtidigt är liberala.

Geert Wilders, grundare av PVV i Holland, som mest är känt för sin islamkritik tycker Eriks Almqvist är bra, men alltför liberal för hans smak. Detsamma gäller Pim Fortuyn, Geert Wilders företrädare som dödades av en djurrättsaktivist 2002. Pim Fortuyn var öppet homosexuell och mycket kritisk mot den holländska invandringspolitiken och islam.

– Sinn Fein, IRA:s fredliga gren på Irland, är riktigt bra, tycker Erik Almqvist, trots att de är marxister. Irländarna har så mycket stolthet över sin nation. Men det nationalistiska parti han känner mest för vid sidan av Sverigedemokraterna är det belgiska. Han har många vänner inom Vlaams Belang.

Vlaams Belang är ett politiskt parti som vill ha självständighet för Flandern och förespråkar en restriktiv invandringspolitik. Vlaams Belang är liksom SD motståndare till mångkultur och anser att invandrare ska anamma Flanderns kultur och språk.

Partiet är en efterträdare till partiet Vlaams Blok, som upplöstes 2004, sedan det förklarats som rasistiskt av Belgiens högsta domstol. I regionalvalen i Flandern 2006 fick Vlaams Belang 20,7 procent av rösterna. De partiaktiva beskriver sig själva som konservativa.

Erik Almqvist gillar grundtanken i Sverigedemokraternas ursprungliga partiprogram från 1988, men är kritisk till hur man såg på den ekonomiska politiken. SD har dock inte varit liberala, utan tvärtom förespråkat större statliga ingrepp än Erik Almqvist vill se.

– Sverigedemokraternas partiprogram från 1988 var bra, men det innehöll alltför långtgående förslag som till exempel att förstatliga bankväsendet.

Partiet bildades 1988. En stark koppling finns till organisationen Bevara Sverige Svenskt, BSS, som upplöstes 1986 då man gick samman med Framstegspartiet och bildade Sverigepartiet. BSS arbetade mot invandring och förespråkade att invandrare skulle skickas tillbaka till sina hemländer. Ledare för BSS var Sven Davidsson som senare blev Sverigedemokrat. På Youtube kan man från 1992 höra honom förklara en politik som påminner starkt om Erik Almqvists ideologi.

Den första talesmannen för partiet var Anders Klarström, som hade sin bakgrund i Nordiska Rikspartiet och som bland annat blev dömd för att han hotat journalisten och programledaren Hagge Geigert, som hade judisk bakgrund. Enligt tidningen Expo är Anders Klarström numera socialdemokrat.

Skillnaden mellan nu och då handlar alltså om ”förpackningen”, enligt Erik Almqvist. Med det menar han att idéerna från de tidiga åren har hållit men att man numera uttrycker dem på ett annat sätt.

Han säger att det tidigare inom SD fanns falanger som ville arbeta ”annorlunda”. Dessa har nu inlemmats i huvudlinjen eller uteslutits. Exakt vad han menar med annorlunda är oklart. Men tidigare marscherade partimedlemmar, man klädde sig i uniformer och lyssnade på vit makt-musik. Numera ser de flesta partiaktiva ut som om de shoppar på Dressmann och Jimmie Åkesson, som fann partiet genom sitt intresse för vikingarockgruppen Ultima Thules nationalistiska musik, lyssnar numera hellre på Lena Philipssons ”Moder Swea”, Kikki och Roosarnas ”Hem till Norden” eller ”Dans på Brännö brygga” med Lasse Dahlqvist.

– De tidigare falangerna hade en annan syn på hur man ska kommunicera. Den nya förpackningen ska motverka nidbilden av oss, säger Erik Almqvist. Men budskapet ska inte ändras.

För att få igenom ompaketeringen har Jimmie Åkessons Skånefalang drivit en hård intern utrensning.

– Tidigare fanns en tolerans mot oliktänkande inom partiet, det var inte så noga, bara man var nationalist. Till skillnad mot nu fanns det tidigare de som stod för en ”etnisk nationalism”, säger Erik Almqvist.

”Etnisk nationalism” innebär att nationalismen bygger på härkomst, på vilken genetisk uppsättning en person har. Inom SD beskrivs denna nationalism som ”rasism” eftersom den delar upp människor, inte i olika kulturer, utan efter vilken etnisk grupp – ras – de tillhör. Sverigedemokrater som uttrycker den typen av åsikter riskerar numera att bli uteslutna. SD anser inte att det är rasism att tala om kulturella skillnader och dela upp människor i grupper beroende på kulturellt ursprung. ”Rasism” för en Sverigedemokrat skulle kunna beskrivas som ”rasbiologism” och det tar SD avstånd från.

Erik Almqvist menar också att det på 90-talet var en annan tid när samhället i stort accepterade sådana åsikter om etnicitet. Det var till exempel accepterat att lyssna på vit makt-musik på den tiden. Fast egentligen vet han inte, säger han, för han var ju inte med då.

Partiet har spruckit två gånger i Stockholmsregionen, första gången bildades ”Hembygdspartiet” (sedermera Konservativa partiet), den andra gången ”Nationaldemokraterna”. Utbrytarna har inte samma åsikter som SD om hur mångkulturen ska behandlas. ND vill inte att invandrare ska assimileras. De tycker att olika grupper ska leva åtskilda och inte blandas. Nationaldemokraternas sympatisörer hatar SD för att partiet accepterar invandrare i såväl landet som partiet. ND anser att SD svikit ”saken”.

För två år sedan uteslöt partiet Stockholmsdistriktets ordförande Johan Rinderheim ur Sverigedemokraterna. Han var en av grundarna till partiet och författare till det första partiprogrammet 1988. Officiellt var motivet till uteslutningen att han läckt information om partiet till journalister via en kontroversiell bloggare. Efter uteslutningen startade Johan Rinderheim partiet Demokratisk Allians. Till pressen uttalade han att DA inte skulle bli lika antimuslimskt som SD. Enligt pressuppgifter uppgick Demokratisk Allians i maj i Nationaldemokraterna.

Infiltratören

Erik Almqvist är känd för sitt intresse för sång. Han var en av de Sverigedemokrater som sjöng allsång när SR-radioprogrammet Kaliber gjorde ett undersökande reportage. De andra tre sångarna, ungdomsförbundets vice ordförande William Petzäll, partiledaren Jimmie Åkesson och partisekreteraren Björn Söder hade under en konferensresa på Tallinnfärjan dragit sig tillbaka till en hytt där de satt och sjöng. Repertoaren var schlager, vit makt-musik och nidvisor om Olof Palme. Erik Almqvist blev senare misstänkt för att ha stulit en kameraväska från reportern när hon avslöjades som infiltratör. Även SDU:s förbundssekreterare Louise Erixon sägs ha varit med när väskan försvann.

Erik Almqvist säger nu att han anser att man får lyssna på vilken musik man vill och läsa vad man vill. Han lyssnar gärna på kommunistisk kampmusik.

– Jag är intresserad av allt som handlar om brinnande politiskt engagemang. Men vi skulle aldrig spela vit makt-musik på en SD-kongress.

Telefonen ringer, dags att medverka i radio. Erik Almqvist går in i ett annat rum för att via mobilen vara med i en debatt i Radio Västernorrland om att SDU inte fått komma till ett antal skolor i Västernorrland.

Det börjar verkligen kännas som att sitta i en bunker. Det är väldigt tyst i lokalerna även om vi vet att det finns ett par medarbetare längre bort i korridoren. Vi tittar oss omkring och hittar en döende växt i ett hörn. En liten skylt i krukan säger att växten klarar sig utan ljus. Vid ett besök på toaletten konstaterar en av oss att toapappret är slut.

Partiet hoppas förstås på att få finare Stockholmslokaler i höst, alla riksdagspartier har ju kansli i någon av riksdagens byggnader i Gamla stan. Dessutom finansierar riksdagen ytterligare ett partikansli ute på stan.

När radiodebatten är avslutad kommer Erik Almqvist tillbaka till köket, tydligt upplyft. Vi fortsätter att tala nationalism.

– Nationalismen är en ideologi som definierar den gemenskap som ett samhälle kan byggas på. Nationalismen är bästa sättet att lösa segregationsproblemen på. Barn och ungdomar som växer upp i segregerade områden ska få en svensk identitet med enkla symboler och traditioner. Integrationspolitiken säger att all kultur är lika mycket värd, gör som ni vill. Det finns inget typiskt svenskt. Men det finns många svenska barn som identifierar sig med varandra. Det är fel att säga att det inte finns något som är svenskt.

Erik Almqvist tycker att man ska stärka identiteten på det sätt som man gör i USA. Där använder man konstitutionen, flaggan och nationalsången, ur dessa symboler har den amerikanska patriotismen utvecklats. Han säger att man på 50- och 60-talet inte behövde den här diskussionen i Sverige. Då visste man vad det innebar att vara svensk.

Han förklarar att nationalismen stärker viljan att betala skatt.

– Välfärdsstaten innebär att man måste ge en hel del av sin lön, ska man vilja göra det måste man känna samhörighet med dem man ger pengar till. Det handlar om det sociala kapitalet, enligt statsvetaren Robert Putnam. Gemensam identitet är viktig och nationalismen är till för att stärka denna.

Han kommer tillbaka till värdekonservatismen som han bekänner sig till.

– Det viktiga är att inte tro på nidbilden av värdekonservatismen. Jag anser inte att kvinnan ska stå vid spisen och att alla måste vara heterosexuella.

Däremot säger han att han är värdekonservativ kring brott och straff. Han vill att straffet ska stå i proportion till brottet. Man ska få ett straff för varje brott man begått. Som det är nu får pedofiler ”mängdrabatt” ju fler barn de våldtagit. Det anser han vara moraliskt förkastligt. Han anser att det ska vra möjligt att utdöma livstidsdomar ovanpå varandra.

Erik Almqvist är beläst, men har inte varit inskriven på högskola. Han tycker bättre om att studera på egen hand. Tidigare har han bland annat arbetat som vakt på krogarna runt Stureplan. Han trivdes i den miljön när han började gå ut i 17-årsåldern. Då var det club-blazer som gällde, säger han. Hans sista jobb inom krogsvängen var på Berns. Där fick han sluta när det blev känt att han var sverigedemokrat. Nu tycker han att det är för stökigt på Stureplan, han gillar inte att man sprutar champagne och beter sig svinigt. För ett tag sedan hamnade han på bild på en Stureplansvimmelsida. Det gillade han inte, han säger att det ger fel intryck av honom.

Vi talar lite om väljarna och var man finner dem. För en tid sedan blev Erik Almqvist lite förvånad av en undersökning som visade att Sverigedemokraternas väljare är de allra minst rojalistiska i Sverige. Nu förstår han det.

– Automatiskt trodde jag förstås att alla sverigedemokrater är monarkister. Men våra väljare har ofta arbetarbakgrund, de är praktiskt inriktade, de kommer inte från de samhällsgrupper som uppskattar det storslagna. Det handlar mer om vanligt folk, motorburen ungdom och hårdrockare.

Vi frågar hur han känner sig bland dem. Bland hårdrockarna och raggarna.

– Jag är inte alls mycket för den miljön. Men det är inte den gemenskapen vi har. Inom den nationella gemenskapen kan man ha en subkultur, det är ens ensak.

– Ungdomar i tonåren som gillar våra åsikter är idealistiska och ser vidare från sin sociala bakgrund. Hos oss är de skillnaderna inte relevanta. Det känns bra.

Islamrädslan

Ska man lära sig något om Sverigedemokraterna måste man åka till Skåne, där de har flest väljare och har blivit en del av det politiska landskapet. Vi har bokat träff med SD:s internationelle sekreterare Kent Ekeroth i Lund.

Kent är Ted Ekeroths tvillingbror, de är båda aktiva och driver samma frågor inom SD, men det är bara Kent som står på riksdagslistan, till Teds stora besvikelse. Kent Ekeroth är placerad så pass högt upp att han har stor chans att komma in i riksdagen om SD når över fyra procent. Men för säkerhets skull driver han också en personvalskampanj. Han säger att han har starkt stöd i sin egen valkrets och räknar med att få många kryss. Vi har förstått att det är han som är partiets ideolog när det gäller islam och vi vill höra mer om det som hans bror Ted Ekeroth berättade på Klara Södra Gymnasium.

Redan när vi träffar de vänner vi ska bo hos i en av Lunds utkanter förstår vi att vi har kommit till en annan värld. En värld som skiljer sig från Stockholm i vad man får säga och inte säga. Enligt våra vänner kan man här höra främlingsfientliga uttalanden dagligen. Det är ju lite svårt att tro på, tänker vi.

Men visst, vi vet ju att Sverigedemokraterna i Skåne är ett parti som finns, syns och deltar i politiken i många kommuner. I Stockholms innerstad förväntar man sig aldrig att träffa någon sverigedemokrat.

I Lund är däremot SD känt. Någon skulle kanske säga att nuvarande SD kommer från just Lund. För det var här de fyra vännerna Björn Söder, Mattias Karlsson, Jimmie Åkesson och Richard Jomshof träffades under studietiden i slutet av 90-talet. De fyra som under 2000-talet successivt har tagit över och omdanat partiet. De som avskaffat Karl XII-hyllningarna den 30 november och som tagit bort demonstrationer på nationaldagen, de som har rensat i leden och som nu leder partiet.

De har gjort om partiet till någonting annat, någonting som vi försöker beskriva i den här boken, någonting som uppenbarligen attraherar så många svenskar att partiet kan ha chans att komma in i riksdagen.

Ingen av de fyra stannade i Lund efter studierna. Istället flyttade de tillbaka till sina hemstäder eller någon annan plats i Skåne eller Blekinge där Sverigedemokraterna nu också är starka.

Kent Ekeroth bor däremot kvar i Lund, dit han flyttade från sin uppväxtstad Halmstad. Vi har stämt träff under förmiddagen på Espresso house som ligger nära järnvägsstationen i centrala stan.

Vi hittar en plats att sitta på, och efter en stund ser vi Kent Ekeroth komma cyklande på en vit, rostig damcykel med cykelkorg. När inte tvillingbror Ted finns i närheten kan vi inte se om de två 28-åringarna på något sätt ser olika ut. Det känns helt enkelt som att träffa samma person som för några dagar sedan. Kent Ekeroth bär dock ingen Davidsstjärna runt halsen.

Han har flexibla arbetstider på firman där han jobbar med räkenskaper, säger han kort. Han vill varken ha kaffe eller vatten.

Kent Ekeroth håller i partiets internationella frågor, men SD har valt att inte ta fram något utrikespolitiskt program, med motiveringen att deras väljare inte är intresserade av utrikespolitik. Man har dock gjort två utrikespolitiska ställningstaganden:

Sverigedemokraterna är för att Flandern ska frigöra sig från Belgien samt anser att Kosovo är en del av Serbien. Flamländarna vill inte dela landet med de fransktalande belgarna. Kosovoalbanerna, som är i majoritet i Kosovo, vill inte lyda under Serbien.

Det gäller nu att hålla tungan rätt i mun. För SD stödjer i ena fallet majoriteten och i det andra den lilla minoritet som styr över majoriteten.

– Kosovo är Serbiens vagga, säger Kent Ekeroth.

Vi kommer snart att få veta varför Kosovos majoritet inte ska få ett eget land.

Som internationell sekreterare är det Kent Ekeroth som ansvarar för kontakterna med partier i andra länder. Men kontakterna är få och Kent Ekeroth menar att partiet har lite att vinna och mycket att förlora på internationellt samarbete. I princip har SD bara kontakt med partier som delar deras uppfattning om islam och EU. Risken är annars att man blir utsatt för ”guilt by association”. Dansk Folkeparti och Geert Wilders i Nederländerna gillar han, men de två partierna är inte intresserade av andra länders partier.

Geert Wilders är förutom sitt partiledarskap och blonderade kalufs känd för att ha spelat in filmen ”Fitna” som kan beskrivas som en domedagsprofetia om islam. Om vad som kommer att ske om vi inte stoppar dess spridning. I filmen varvas filmsnuttar från terrorattacker med utdrag ur Koranen. Kent Ekeroth har en bild på Geert Wilders på sin blogg.

– UK Indepence party i Storbritannien och Vlaams Belang i Belgien är två andra partier vi ser positivt på.

För ett tag sedan blev han kontaktad av det ungerska partiet Jobbik. Men det var ingen hit.

– De är spritt språngande galna! De har en extremt konspiratorisk världsbild. Vi vill inte ha kontakt med antisemiter och de gillar inte zigenare. De säger saker som att ”judarna tar hit zigenarna för att bostadspriserna ska bli lägre”. Det handlar om rena konspirationer. Det finns massor med sådana partier ju längre österut i Europa man kommer. Vi söker moderata partier som delar vår uppfattning om islam.

Att bekämpa islam är för Kent Ekeroth den allra viktigaste frågan. Han är generellt invandringskritisk och motståndare till mångkultur, men de faror han ser i framtiden handlar enbart om islams spridning. Han har studerat islam ingående och anser sig nu vara en expert.

Kent Ekeroth berättar att han är med i ett internationellt nätverk som bekämpar islam. Han säger att det inte har ett namn men att han kallar det ”Counter-Jihad”. I det hemliga nätverket finns människor som han beskriver som framstående författare, politiker och etablerade intellektuella. Få är svenskar.

Med en mörk, något muttrande röst förklarar han att han studerat vad de religiösa ledarna säger och hur de muslimska samhällena ser ut, sedan har han jämfört detta med vad Koranen säger.

– Ingen som gjort det kan sedan försvara islam. Det handlar inte om konspirationer, vår islamkritik har inga likheter med antisemitismen som alltid handlar om något man inte ser. Vi studerar fakta.

Han låter trött och negativ. Berättar att han varit politiskt intresserad sedan 1994, att han kampanjade mot EU när han var 13 år.

– Jag har alltid varit kritisk mot invandring. Jag såg ju i skolan hur de beter sig.

Han insåg tidigt farorna med islam, säger han.

– I nätverket vaknade många 2001, jag tycker det är sent.

– Tidigare skrev jag mycket om Israel i tidningarna. Men jag insåg att det inte var lönt mödan, för att folk ska förstå Israel så måste de förstå islam. Då fattar de Israels situation. De förstår precis vad som händer i Rosengård och allt. Är man emot mångkultur så kommer man att förstå att man är emot islam. Förstår man islam faller hela den mångkulturella ideologin.

– Myterna om mångkultur faller hela tiden om man tittar på hur det egentligen är. Islam är en totalitär ideologi. Alla samhällen som följt islam har blivit förtryckande stater. Vi ser nu i Malmö hur muslimerna och mångkulturalisterna förtrycker judar, som är den grupp man alltid ger sig på först.

– Islam står för allt jag är emot och jag vill ha bort det.

Vi ber honom att berätta vad han har kommit fram till i sina studier.

Han berättar att Koranen och haditherna uppmanar till våld mot otrogna.

Koranen är islams heliga bok och består av Muhammeds uppenbarelser. Hadither är berättelser och förklaringar om hur en muslim ska leva, de kommer från Muhammed eller hans följeslagare. De två stora inriktningarna – Shia och Sunni – har olika hadither.

– Uppmaningarna i Koranen och haditherna kommer från Muhammed själv, muslimernas felfria människa. Han var en krigsherre som hade slavar och hade sex med nioåriga flickor. Har man en sådan förebild är det lätt att ta efter.

Han fortsätter att berätta för oss vad som står i Koranen.

– I Koranen beskrivs hur man ska gå på toaletten och hur man ska kamma sig. Det finns detaljerade anvisningar om hur man ska döma och hur stater ska bete sig mot varandra. I haditherna handlar över 50 procent om hur man ska agera mot de otrogna. Det handlar inte om människans förhållande till Gud utan hur om hur man ska bekämpa ”de andra”.

”Inre Jihad” handlar om kampen mot ens inre ondska. ”Yttre Jihad” handlar inom islam om kampen mot det orättvisa och oacceptabla i samhället eller nationen. Sharia är muslimsk lagstiftning.

Kent Ekeroth citerar shuror från Koranen och talar om hur muslimer vill ta över, att Sverige kommer att bli ett muslimskt land med sharialagar om vi inte sätter stopp för invandringen. Att höra Kent Ekeroth beskriva islam är som att få en talversion av Geert Wilders film ”Fitna”.

Kent Ekeroth har också synpunkter på hur islam och arabisk kultur tar plats i det svenska rummet. Han anser att det är viktigt att ”värna gatubilden”. Arabisk kultur är så främmande för svenskar att den inte på något sätt är förenlig med svensk kultur.

Han vill ha bort alla moskéer och förbjuda burka i det offentliga rummet. Han säger att man får ha huvudduk, men att han inte gillar det, det stör gatubilden.

– SD har inte tagit ställning till det, men personligen gillar jag inte huvudduk. Vi har ju faktiskt redan idag regler i Sverige för hur man får se ut. Man får till exempel inte gå naken på stan. För hus finns också regler. De får inte se ut hur som helst och de måste underhållas.

Kent Ekeroth vill inte ha skyltar med arabisk text i eller utanför butiker eller restauranger. Men skyltar på språk från det han kallar en ”närliggande kultur” går bra. Grekiska är ok, det var ju i Grekland som demokratin grundades.

Vi uppfattar att han anser att europeisk invandring är ok.

– Ja, alla européer utom kosovoalbaner är ok. De är muslimer.

Nu förstår vi alltså varför Kosovo inte ska bli en egen stat. Det är för att befolkningen där är muslimer.

– SD är för svensk och västerländsk kultur och vi reagerar inte negativt mot amerikansk kultur. Och östasiater är inte alltid ett problem. Japaner har till exempel många likheter med svenskar, det är inga problem med dem. Afrikaner har däremot en alltför främmande kultur för Sverige.

– Problemet är att på alla ställen där det finns muslimer går det åt skogen. Alla muslimer vill öppna eget, som i västra Kina.

Han gör en jämförelse mellan människor från Mellanöstern och Nordafrika med östasiater, kineser och thailändare. Han förklarar att östasiater klarar sig bättre i Sverige än de som kommer från länder där islam är stort.

Han menar att ”multikulturalisterna” säger att problemen i Rosengård har med trångboddhet att göra. Det tycker han är obegripligt.

– De kom hit från sina hålor och får allt serverat. Utbildning och bostad. Svenskar diskrimineras för att de ska få jobb. Hur kan de sedan ha anledning att bete sig illa?

Vi undrar vilken uppfattning han har om romer.

– Vi förhåller oss inte på något sätt till dem. Men visst har de mycket negativt. De uppmanar sina barn att inte gå i skolan och inte ta vanliga jobb. De är väldigt segregerade. Men de är en liten grupp, så det är inga problem. De har ingen samhällsomvälvande effekt även om de i sig är problematiska. De påverkar inte gatubilden och de har inga politiska ambitioner.

Kent Ekeroth säger först att Sverige ska hjälpa dem som vill fly från islam. Men han förtydligar sedan med att han vill hjälpa dem i de närliggande stater dit de först flyr. Även de kristna som flyr Mellanöstern är präglade av den muslimska kulturen och passar inte i Sverige. Han vill helt enkelt inte att några människor från Mellanöstern eller Nordafrika ska komma till Sverige.

Kent Ekeroth nöjer sig dock inte med stopp för invandring. Han vill att invandrare, främst de från Mellanöstern och Nordafrika, ska få generösa bidrag för att återvända till sina hemländer. Han nämner summor som 500 000 kronor per person i ett hushåll. Dessutom ska man kunna få 500 000 kronor för att bygga ett hus i hemlandet. Han säger att invandringen i Sverige kostar mellan 40 miljarder och 200 miljarder och att det därför finns pengar till att betala höga belopp eftersom man skulle göra stora besparingar om man minskade invandringen.

Men hans egen judiskhet då? Var kommer hans islamhat ifrån? Kommer det från erfarenheter från Israel? Begriper han inte att han gått med i ett parti som från början var antisemitiskt?

Kent Ekeroth berättar att hans judiska bakgrund inte haft betydelse för hans inställning till islam. Han är själv ateist.

– Jag visste inte att jag var judisk förrän jag gick i mellanstadiet. Min förståelse för faran med islam handlar helt om att jag såg hur de betedde sig när jag gick i skolan, och inte för att jag senare fick ett stort engagemang för Israel.

Ted och Kents mamma kom som flykting till Sverige 1968 då den kommunistiska och antisemitiska regimen i Polen tvingade en stor grupp judar att lämna landet. Familjen hade ingen kontakt med judar i Sverige och Kent Ekeroth är numera väldigt kritiskt till den svenska judenheten som han anser inte har förstått vilket hot islam utgör.

– Polskjudiska är mer jordnära, lite hårdare och har lättare att fatta detta med islam. Stockholmsjudarna fattar inte. De är värre än folkpartister och försvarar det mångkulturella samhället.

Enligt honom hakar de svenska judarna upp sig på att de har gemenskap med muslimer i frågor om kosherslakt och omskärelse.

Han säger argt att det är fel av de svenska judarna att definiera sig som en minoritet eftersom de när de gör det hamnar i samma båt som muslimerna. Han ser inte svenska judar som mångkulturella eftersom de är integrerade och välanpassade. Själv är han dessutom stark motståndare till omskärelse.

Vi undrar fortfarande hur en jude kan ansluta sig till ett parti som har sina rötter i rasism och antisemitism.

– SD är inte samma parti som 1994. Jag vet vad partiet står för idag. Jag vet vad Jimmie och alla ledare tycker om nazister och rasister. Jimmie är nästan pacifist. Jag skulle aldrig gå med i ett antisemitiskt parti. Jag vet att medierna ljuger om SD. Det finns inget mer proisraeliskt parti än SD – även om vi inte har tagit ställning.

Han irriterar sig på att medierna mest vill tala om hur partiet var 1991–1994 och frågar hur man definierar ett nytt parti.

– Är det när partiet bytt ut alla ledande personer, alla medlemmar, alla partiprogram eller alla idédokument?

– Det enda vi inte har gjort är att vi inte har bytt namn. Vi har bytt ALL politik.

Han ger en annan bild av partiet än Erik Almqvist, som menar att det enda SD gjort är att ändra sin retorik. Erik Almqvist tycker att det ursprungliga partiprogrammet från 1988 fortfarande håller.

Kent Ekeroth gick med i partiet efter ett möte i Malmö synagoga där han talade om Israel. Då ville Folkpartiet rekrytera honom.

– Jag hatar FP. De är liberaler, mångkulturalister, de vill ha öppna gränser.

Kent Ekeroth bestämde sig då för att bli medlem i Sverigedemokraterna. Året var 2006. Kort därefter for han till Israel för att jobba på svenska ambassaden. Kvällstidningarna fick reda på det och han fick sluta.

– Det var en intressant upplevelse. Ambassaden var klantig när de sa sanningen om varför jag fick sluta. Det ledde till att jag fick skadestånd för uppsägningen. Jag lärde mig hur det känns att vara i ett mediedrev och jag fick klart för mig hur den politiska korrektheten fungerar, med förföljelse av oliktänkande, i Sverige.

I två timmar blir vi överösta av ord. Kent Ekeroth ger inget utrymme för lättsamhet, han är dyster från början till slut och han vet hela tiden bäst. Nästan alla hans meningar är uppbyggda på ett sätt som går ut på att han debatterar mot tänkta ”mångkulturalister” som han kallar för ”dom”. Han försöker plocka sönder deras resonemang om att muslimer på något sätt skulle vara fredliga eller i historien stått för en högkultur. Kent Ekeroth är helt ointresserad av oss, visar ingen nyfikenhet och säger bara angående böcker och tidningar att han inte läser något om vad som skrivs om partiet.

Kent Ekeroth är på detta sätt annorlunda än de flesta andra sverigedemokrater vi träffar. Han är annorlunda för han säger samma sak som han skriver på sin blogg. Kent Ekeroth är inte trevlig, han är inte smidig. Så är inte de andra. De är trevliga på ett vardagligt sätt och när man har träffat dem kan det vara svårt att förstå att det är samma personer som använt väldigt hårda ord i sina bloggar.

Det är också slående hur mycket ”förpackningen” – som Erik Almqvist talar om – betyder. Erik Almqvist var den som sa att Sverigedemokraterna inte ändrat sig sedan 1988. Kent Ekeroth säger istället att det är fel att anklaga SD för misstag i början, enligt honom finns ingenting kvar av det ursprungliga partiet.

Kent Ekeroth kan svara på allt och drar sig inte för den typ av cirkelargument som vi känner igen från rättshaverister. Tydligast blir det när han går igenom världens länder och säger att alla muslimska länder är totalitära stater men samtidigt hävdar att världens största muslimska land Indonesien egentligen inte är en muslimsk stat. Och när han talar om ”indier” i Sverige verkar han inte förstå att många av dem är muslimer.

Kent Ekeroth räknar med att flytta till Stockholm i höst, att han kommer in i riksdagen. Han ser fram emot att ha många restauranger att välja mellan. Särskilt gillar han Tre indier på Södermalm (som ligger nära partiets högkvarter).

– Indier är bra. De jobbar hårt, kommenterar han.

Eftersom vi inte tycker att vi riktigt förstått vad Kent Ekeroth egentligen vill lyssnar vi på det tal han höll på Sverigedemokraternas kongress i Ljungbyhed förra hösten. Talet finns i sin helhet på Youtube. I anförandet beskriver han vad som kommer att hända om inte ”massinvandringen” stoppas. Citatet är redigerat från talspråk.

Varje civilisation kommer förr eller senare till ett vägskäl. Vid det vägskälet går man antingen under i krig eller så dör man med en suck. Eller så kämpar man för sin överlevnad.

Den siste muslimska belägringen av Wien hävdes av den polske kungen som befriade staden den 11 september 1683. Detta är ett datum som finns kvar i det muslimska medvetandet tills denna dag, som vi har sett den 11 september 2001 i New York.

Men nu står inte västvärlden inför ett militärt hot. Vi riskerar inte att gå under i ett regelrätt krig. Däremot hotas Sverige och västerlandet att dö med en stilla suck.

Vi är inne i en ny fas i ett uråldrigt krig. Det är inte vi som är skulden till detta. Detta är 1400 år gammalt och det har inte förändrats nämnvärt under den här tiden. Vi ser hur den muslimska invandringen leder till muslimska enklaver och krav på religiös särlagstiftning. Impulsen är densamma som under de arabiska och turkiska erövringskrigen. Islam ska dominera men inte domineras, som Muhammed själv uttryckte det. Libyens ledare Khadaffi har sagt att islam kommer att vinna Europa. ”Utan svärd, utan gevär, utan militär erövring”. Han räknar på invandringen och födelsetalen och på Turkiets inträde i EU. Han säger att det bara är en tidsfråga tills islam kommer att dominera i Europa. AlQaida säger att jihad och immigration går hand i hand. Utan immigration finns ingen jihad.

Alliansen i Sverige har insikt om detta. Migrationsminister Tobias Billström har sagt att vi måste vara snälla mot dem idag för när de är i majoritet ska de vara snälla mot oss. Det säger en del om alliansens sjuka och svenskfientliga politik

Detta går tillbaka till Muhammed. Det kallas jihad med flera olika medel. Först en muslimsk expansion och sedan regelrätt krig när man blivit fler. Det har hänt tidigare. Libanon och Kosovo är exempel, vi befinner oss bara i en tidigare fas. Alla muslimer är inte införstådda i detta, de är inte insatta i den omfattande konspirationen. Den demografiska accepten är problematisk även om den inte är medveten. Islamiseringen sker till följd av vanliga muslimers strävan att leva i enlighet med islams värderingar och normer. Resultatet är att islam och sharia  nästlar sig in i samhället. I ett demokratiskt samhälle som vårt innebär det att vårt samhälle blir mer muslimskt. Det är inget annat än enkel matematik.

Sanningen förblir sanning oavsett vad mångkulturalisterna säger. Detsamma gäller islam som inte är fredens religion oavsett vad muslimska apologeter påstår. Vi i SD får förstås utstå spott och spe för att vi är rakryggade mot att motsätta oss det kvinnofientliga och våldsamma som är islam.

En av mina politiska förebilder Winston Churchill fick utstå massiv kritik då han kritiserade nazismen. Han blev kallad krigshetsare. Han lät inte sin övertygelse kuvas av de fega. Han knäböjde inte, och det gör inte vi Sverigedemokrater heller.

Kent Ekeroth – liksom hans bror Ted Ekeroth – beskriver islam som något som håller att sprida sig på ett sätt som kan jämföras med nazismens framväxt i Europa under 1930-talet. Vi kommer under sommaren många gånger höra dem hävda likheten mellan islam och nazism. De som inte köper deras argument om islam får frågan hur de skulle agera om 100 000 nazistiska flyktingar ville in i landet. I samband med att SD:s reklamfilm stoppades frågade Ted Ekeroth om filmen skulle ha stoppats om det hade varit nazister istället för kvinnor i burka i filmen.

Under vår intervju var Kent Ekeroth noga med att hans och partiets kritik av muslimer bygger på fakta och inte på något som kan liknas vid konspirationsteorier om judar. Ändå kommer det i Ljungbyhedstalet fram att han är övertygad om att det förekommer en muslimsk sammansvärjning, trots att inte alla muslimer och ”mångkulturalister” är ”insatta i den omfattande konspirationen”.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Debattartikel i Sydsvenskan

Det blev mycket komprimerat när vi fick uppdraget att skriva om SD:s år i riksdagen för Sydsvenskan. A tog sin an uppdraget. Viktigast känns att påpeka att trots att SD omkring 20 gånger röstat med den övriga oppositionen så betyder det inte att de har fått igenom sin politik. Den diskussion som förs mellan partierna handlar nästan aldrig om det. Istället handlar det om skuldbeläggande av varandra för att man använder SD till att driva igenom sina frågor. Ingen har dock gett SD något i utbyte för att de röstar som de gör.

Timbros VD tyckte för ett litet tag sedan i Aftonbladet och Newsmill att partierna skulle börja tala med SD. Men inte heller han ville ha förhandlingar där de frågor som SD driver finns med. Han tyckte det var löjligt att inte tala med dem och på så sätt få reda på vad de tycker. Han läste deras partiprogram och berättade för politikerna vilka frågor de kan få stöd för. Ingen har nappat på hans idé. Troligen vet riksdagsledamöterna som sitter tillsammans med SD-ledamöter i utskotten bättre vad SD-arna kan tänkas rösta. Dessutom finns ganska få frågor i SD:s partiprogram och SD:arna har ju egna skäl som inte är sakpolitiska till varför de röstar som de gör. De vill irritera och märkas. Det är viktigt för dem att verka som att de har betydelse, annars kommer deras väljare att svika.

För som läget ser ut nu i riksdagen så finns ingen möjlighet för SD att få igenom några av de frågor som de har valts av sina väljare för att driva. De kan irritera och de kan uppenbarligen driva politikerna till halvt vansinne när de debatterar med varandra – som intervjun med Reinfeldt i dagens DN som enbart handlar om hur irriterad han är på Juholt för att SD röstat med S i ett antal frågor.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Stellan Bojerud över gränsen

SD:s ersättare i riksdagen Stellan Bojerud – fd överstelöjtnant och fd moderatpolitiker – har på sin blogg nu meddelat att De ”svenskfödda som svikit sitt folk och gått främmande krafters ärenden skall straffas genom att utlämnas till den behandling deras huvudmän föreskriver för otrogna.”

Han använder inte ordet landsförrädare om dem som stödjer svensk flyktingpolitik. Han skriver heller inte att dessa ska straffas enligt sharialagstning. Men det förstår vi ändå att det är vad han menar.

Här är hans inlägg – ifall han blir tillsagd att radera det…

Nu är det jävlarimig nog!

juli 1, 2011 av mopsen

När blårockarna närmade sig sioux-indianernashjärtland fann de ett meddelande fäst vid ett spjut i marken. Texten löd;Detta är mitt land. Jag önskar leva här. Vänd tillbaka!
Jag är din vän,
Sitting Bull

Det är dags att tala klartext. Vi vill inte dela sioux-indianernas öde att försmäkta i reservat. Vi måste återta besittningsrätten till det land vi föddes i. De som kommit från utlandet och funnit sig tillrätta hos oss är våra vänner. De där som kommer med krav på särbehandling och förmåner skall vända åter. Vänd åter! De svenskfödda som svikit sitt folk och gått främmande krafters ärenden skall straffas genom att utlämnas till den behandling deras huvudmän föreskriver för otrogna.

Våldtäktsmän, skammördare, omskärare, tvångsbortgiftare, mördare, tjuvar och banditer i största allmänhet. Importera inte fler! Släng ut de som redan etablerat sig här!

Svenska folk! Har ni ingen överlevnadsinstinkt?
Om ni inte agerar nu så förtjänar ni att gå under.

Observera noga att de invandrare, som kommit till Sverige och uppskattar vårt land samt arbetar och försörjer sig är en omistlig tillgång för vårt samhälle. Men de som lever på att andra skall arbeta för att försörja dem har Sverige inget behov av.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , | 5 kommentarer

Uppdatering ang Politiskt Inkorrekt och Sverigedemokraterna

Vi har tidigare skrivit att PI aktivit tog beslut att inte okritiskt vidarebefordra pressmeddelanden etc från SD. Man sa att PI skulle ha en mer självständig roll till partiet. Men nu verkar detta inte gälla längre. Om man kollar PI:s flöde av inlägg finns nu regelbundet information om SD som  illustreras av SD:s blåsippa. Rapporten om fredagens omröstning i riksdagen bestod av ett pressmeddelande från Sverigedemokraterna som hade fått ”mynewsdesk” som avsändare. Mynewsdesk är den distributör som SD använder för att skicka ut pressmeddelanden.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar